fredag 2 december 2016

Läget...

Ni kanske har undrat lite under hösten varför jag uppdaterat så sällan och ojämnt. Anledningen är att arbetsbördan på mitt jobb varit enorm ända sedan jag kom tillbaka från semestern. September och oktober brukar vara stressiga men sedan brukar det lugna sig en smula så att man får andas lite. Denna hösten blev det aldrig lugnare, delvis pga en stor omorganisation på jobbet.

Det gick så långt som att jag t o m sov dåligt och bara ältade hur sjutton jag skulle reda ut allting. I veckan som gick så sade jag ifrån till min chef. Jag har aldrig gjort så under hela mitt yrkesverksamma liv förut och jag var jättenervös för samtalet. Jag är 46 år nu så jag har jobbat rätt många år varav 18 år på mitt nuvarande jobb. Nu kände jag att antingen sjukskriver jag mig eller så får de lyfta bort en del jobb från mig. Jag var beredd att stänga ned datorn bums om inget hände, jag kände att jag fått nog av stress och press och såg inget ljus i tunneln. Min chef lyssnade på mig och vartefter nu så kommer mängden jobb att avta en smula vartefter jag får lämna ifrån mig saker.

Jag hoppas få tillbaka lusten och energin och det känns redan bättre. Jag ångrar inte en sekund att jag sade ifrån för annars hade den där väggen närmat sig med stormsteg. Jag hade inte klarat av att ha det så stressigt mer.

Jag brukar inte skriva sånna här personliga inlägg, men jag kände att detta har påverkat bloggen mycket så jag ville att ni skulle veta detta.

Nu tänker jag skriva några produktinlägg och tidsinställa, jag tog nämligen eftermiddagen ledigt då datasystemet på jobbet låg nere idag. Jag har hunnit fota och greja lite medan det var ljust. Det kändes så bra!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Kram! C

Ninni sa...

Och du C har varit ett så fint stöd mitt i allt detta! Kram på dig!

Lotta L sa...

Så skönt att det känns bättre!! Bra att du gick in till din chef!

omygloss sa...

Bra att du sa till. Det är viktigt att ta såna tecken på allvar redan i början. Hoppas det känns bättre efter julledigheten som kommer snart!

Kerstin sa...

Usch vad jobbigt, Ninni! Så himla bra att du kunde säga ifrån och att chefen lyssnade! Hoppas att du får lite julefrid nu snart och kan komma igen (inte främst i bloggen, utan rent allmänt menar jag). Stor kram!

Ninni sa...

Tack goa ni, era ord värmer.